Den här veckan har ju varit kort arbetsmässigt. Det pratade alla om på jobbet. Dessutom sa man "undrar hur vi ska orka nästa vecka när det blir måndag till fredag". Det jag ogillar mest med arbetsliv är nog det kallprat som förs på fikaraster och lunch. Maken till meningslösa konversationer får man leta efter: "Åh din matlåda ser god ut, är det couscous?", eller "Det ska tydligen bli sol i helgen, fast blåsigt" eller "Nu är det bara två dagar kvar innan det blir helg". Herregud! Fast det är ju inget originellt för min arbetsplats, vilket i och för sig bara gör det värre... Ibland brukar jag gå och fika när alla andra redan fikat bara för att slippa spela med i kallpratsspelet. Det värsta jag vet är när kollegor hittar mig redan på t-baneperrongen på morgonen. Fast jag försöker vara lite duktig så jag inte får stämpeln som den osociala, konstiga tjejen.
Igårkväll hade vi H. på middag vilket var väldigt trevligt! Vi har inte setts på nästan ett halvår så det var på tiden att uppdatera sig om varandras liv, vi åt pasta och drack vin samt åt efterätt och ost. Idag har jag varit på stan och fikat med S. Vi var bland annat på den här fina butiken och jag köpte en löpare. Under eftermiddagen har jag mest suttit vid datorn. A. har förgyllt tillvaron och min mp3-samling med 45 nya låtar!!! Toppen! Ikväll blir det lite film, kanske ska jag även börja virka på ett par nya present-tofflor.
Imorgon blir det nog balkongen, såvida det inte blåser för mycket... Sedan ska vi nog sätta upp mina inramade vykort på sovrumsväggen (har tagit ett fint kort men Blogger vägrar publicera). Jag köpte tre vykort när jag och H. var i Skottland för snart fyra år sedan, och för någon månad sedan tog jag tag i projektet att rama in dem. Det blev mycket fint och nu ska de alltså upp på väggen. Här kommer en bild som jag hittade på en gallerisida på nätet. Konstnären heter Anna Magill och hennes bilder är helt underbara! Hennes grej verkar vara att måla människor som aldrig ser mot betraktaren, det gillar jag. De är drömska på något vis. Här kommer en av de tre bilder jag har (denna är tyvärr inte så fin med texten snett över):
2 comments:
oj, blev det så många låtar! jag undrade faktiskt lite vad det kunde ha blivit. kuligt. känner förresten igen det där med kallpratet. för att inte tala om hur trött jag är på att berätta mitt livs historia för alla. om och om igen, eftersom det är så mycket folk i huset (och hälften glömmer den om och om igen och måste förhöra om och om igen). men egentligen ska jag inte klaga. de flesta är så trevliga. jag känner bara att det är så ointressant att berätta om mig själv.
Det är jobbigt att berätta sitt livs historia om och om igen. På mitt jobb kan jag dock önska att någon intresserade sig för den andra lite mer, vi flyter verkligen på ytan över allt personligt - lite tråkigt i längden för då blir det bara samtal om vädret och matlådan kvar liksom...
Post a Comment